Möbelkopior: Del II
RUM #11 2012

Hur många gånger kan man uppfinna hjulet och hur många versioner av bockade trästolar och formgjutna plaststolar ska vi acceptera? Lagen står utan kraft i många fall av möbelkopiering.

Enligt organisationen Trä- och möbelföretagen (TMF), som representerar 750 företag inom möbelbranschen, beräknas fem till sju procent av världsekonomin bestå av piratkopierade produkter. Det är den vita siffran. Den handel som sker under bordet och under olagliga förhållanden går det bara att spekulera i. Kopiorna är ett minst sagt aktuellt problem och här för att stanna på grund av en blomstrande industri i Asien och snabb spridning via internet. Vad som krävs för att stoppa piratkopieringen är ändrade och förstärkta lagar och regler, hävdar TMF.

Enhetliga lagar inom EU skulle till exempel underlätta för företag som har sin bas i Europa. Och ljusare tider kan vara på väg. Storbritannien diskuterar nu om upphovsrättsskyddet på 25 år ska förlängas till 75 år som i resterande Europa, med undantag för Estland och Rumänien. Storbritanniens handelsminister, Vince Cable, har inlett en undersökning som ämnar ta reda på hur plagiatindustrin straffar landet vad gäller arbetstillfällen och ekonomi. Initiativet kom på rekommendation av professor Ian Hargreaves vid Cardiff School of Journalism som utvärderat landets immaterialrättsliga lagar, på uppdrag av premiärministern David Camron. Professor Hargreaves fann bevis på att de lagar som gäller idag hindrar innovation och tillväxt, samt att en reformation skulle kunna addera 7,9 biljoner pund till landets ekonomi. Bakgrunden till undersökningen tros vara den debatt som rasade i media då det framkom att premiärministerns fru, Samantha Camron, införskaffat sig en kopia av Arcolampan. Som medlem av British Fashion Council och frontfigur för landets kreativa industrier sattes hennes trovärdighet och lojalitet på prov.

Många plagiatörer har sin bas just i Storbritannien på grund av de generösare lagar som än så länge råder där, men Lennart Nyberg, investor och drivande kraft bakom Designers Revolt, är inte orolig över en möjlig reformation.
– Om lagstiftningen förändras enligt liggande förslag så blir det samma regler i Storbritannien och i Sverige och då kan vi inte fortsätta producera möbelkopior på samma sätt. Vår ambition är dock att det är lagligt både för oss och för våra konsumenter, annars är det ingen företagsamhet att hålla på med. Vi vill inte luras. Planer finns för eventuella strukturella förändringar. Men om lagförslagen går igenom kommer de inte att appliceras retrospektivt, utan vi kommer att ha en övergångsperiod på flera år, säger han.

Att det enbart handlar om affärer, lagliga eller inte, håller inte Knud Erik Hansen, vd för Carl Hansen & Son, med om.
– Vi är intresserade av att göra vackra och hållbara möbler, inte enbart av att tjäna pengar. Vi har ett långtidsperspektiv, medan plagiatörerna vill åt snabba cash.

Så vad betalar konsumenten för när de köper en kopia respektive ett original? Plagiatörerna kan erbjuda lägre priser genom att kapa mellanhänder som butiker med återförsäljare och personal.
– Det är vi originaltillverkare som får stå för de stora kostnaderna som marknadsföring, dyra hyror för butiker och showrooms och medverkan på mässor och liknande, säger Knud Erik Hansen.

Peter Jiseborn, vd på Swedese, anser dock inte att originalen måste vara fullt så dyra.
– Vi har stolar som är producerade på samma sätt som exempelvis Myran och som har stålunderrede, som Mårten Claessons Rodrigo. I min mening har den inte sämre kvalitet och den är dessutom tillverkad i Sverige. Priset är en tredjedel, säger han.

På tal om prissättning pekar Lennart Nyberg även på ett scenario inom konkurrenslagstiftningen där företag håller priserna ”artificiellt höga”.
– Detta är något som aldrig tas upp och är lika med bedrägeri mot kund. Flera danska företag förbjuder återförsäljare att konkurrera med priset. Några har gått i konkurs på grund av att storföretag vägrat dem leveranser, säger han.

Och mycket riktigt har både Louis Poulsen Lightning och Erik Jørgensen Møbelfabrik under 2010 och 2011 belagts med skadestånd på 1,3 miljoner respektive 500 000 danska kronor. De dömdes bland annat för att ha handlat i strid mot konkurrenslagens förbud mot fast prissättning för återförsäljning.

Med Designers Revolts verksamhet visar Nyberg exempel på att det är möjligt att producera bra möbler till billigare priser. Frågan många ställer sig är då varför företaget inte ritar egna möbler, men det ska det bli ändring på. Nästa led i utvecklingen för Designers Revolt är nämligen en egen kollektion ritad av unga formgivare slutna till företaget. Men Nyberg är, i motsats till vad man kan tro, ingen idealist som kämpar för att upphovsrätten ska släppas helt. Han vill ha fortsatt äganderätt till sina möbler.
– Vi jobbar utifrån den lagstiftning som gäller i det land vi är verksamma i. Om det är Storbritannien förhåller vi oss till de 25 år som gäller.

”Vad gör man när lagarna inte är tillräckliga?"

Konstruktiva lösningar
Lagar och regler är kanske ändå till för att efterföljas och de flesta företagare, plagiatörer såväl som originaltillverkare, är överens om att de inte vill kriminalisera konsumenten. Men vad gör man när lagarna inte är tillräckliga? Det finns en stor gråzon inom området för möbelkopior, nämligen de möbler som är ”inspirerade av” andra redan existerande. Dessa är svåra, för att inte säga omöjliga, att komma åt.
– De kopior som tillverkas inom Europa slår hårdast mot oss. Ofta gör de små förändringar på möblerna som gör att det juridiskt blir svårare att gå vidare, men för oss är det självklart att de är baserade på våra produkter, säger Johan Lindau, vd och designchef på Blå Station, som arbetat aktivt mot möbelkopior sedan 1980-talet då de första av företagets möbler kopierades.

Johan Lindau har bland annat kontaktat Established & sons vid ett par tillfällen, för att informera dem om att Blå Station har en produkt som redan är presenterad och som är av samma typ eller ursprung.
– Det var inte för att anklaga dem för intrång utan mer som information om våra produkter, så att inte vi själva blir anklagade eller misstänkliggjorda. Trots flera påminnelser och önskemål om bekräftelse om att de erhållit mina brev så har svaren uteblivit. De produkter det rörde sig om då var Bend och Hay Bale av Sebastian Wrong, berättar han.

En bättre och mer öppen kommunikation företagen emellan är må hända en lösning, men Johan Lindau är tveksam till att det fungerar och hur långt det kan dras. Han föreslår istället två konkreta lösningar på problematiken där det första steget är en enkel broschyr som enkelt visualiserar hur man går till väga om man råkar ut för immaterialrättsligt intrång.
– Råkar man ut för det som ung formgivare eller etablerad tillverkare kan man luta sig tillbaka med broschyren i handen och informera sig om hur en eventuell process kan se ut och om den hjälp man kan få på vägen, säger han.

Det andra förslaget på lösning är en slags fristående industrifond för immaterialrättsliga frågor som kan bistå små- och medelstora företag med rättshjälp eller ekonomiskt stöd att processa.
– Nordisk Industrifond har exempelvis extremt mycket pengar från en mängd företags samlade vinster och tillgångar. Upphovsrätten är framtidens olja och ska vara värd att värna om, säger Johan Lindau.

”Det borde vara lättare att driva en process.”

Vägvisande fall
Det värsta tänkbara scenariot enligt Johan Lindau är, även om det är långsiktigt, en värld med total acceptans för kopior där inte ens licensinnehavarna orkar processa. Evolutionen av en kopierad möbel kan gå så långt att man till slut inte vet vad som är originalet, då skillnaderna är minimala. Hur många versioner av exempelvis Sjuan ska göras innan någon reagerar? För även om det inte rör sig om en replika så kan en möbel likna en annan för mycket, vilket Swedeses vd Peter Jiseborn och Buhrén Möblers vd Dan Buhrén vet allt om. Nyligen togs nämligen ett mål upp i Eksjö tingsrätt som på många sätt visat vägen och satt exempel i fråga om upphovsrätt.

Inför möbelmässan i Stockholm 2011 visade Buhrén Möbler en ny sittmöbel kallad Stilo. Möbeln råkade vara mycket lik Swedeses Lamino av Yngve Ekström, något Peter Jiseborn själv uppmärksammade. Han lämnade personligen över stämnings-ansökan på mässans första dag, varpå Buhrén Möbler drog tillbaka stolen i väntan på rättegång och dom. Swedese segrade i målet och Buhrén Möbler belades med försäljningsförbud samt dömdes att betala rättegångskostnaderna.
– Jag tycker inte att det är självklart vad som är en kopia eller inte, eller förväxlingsbart. Därför lät jag fallet gå upp i Svensk Forms opinionsnämnd för att få ett uttalande. De tyckte att det var förväxlingsbart och att Lamino har verkshöjd, så då medgav vi talan i rätten. Det var aldrig meningen att försöka sälja en kopia, säger Dan Buhrén.

För Dan Buhrén och hans företag började dock historien tidigare och på en mässa i Jönköping där hans far, Folke Buhrén, ställde ut en fåtölj som enligt sonen liknade Lamino ännu mer än Stilo.
– Han har en avgörande roll i fallet och det var bara en fråga om när han skulle få problem, säger Dan Buhrén.

Folke Buhrén är delägare i ett produktionsbolag i Polen som tar fram och ritar många av möblerna som säljs via Buhrén Möbler. Dan Buhrén är agent åt sin fars företag i Sverige och frånsäger sig allt ansvar i fallet.
– Jag marknadsför Buhrén Möbler och vill egentligen gå åt motsatta hållet, med egen design och mer unikitet. Det var oerhört dålig timing för detta att blomma upp, för Buhréns har just anslutit en arkitekt till bolaget som ska ta fram möbler till oss, säger
Dan Buhrén.

Enligt Folke Buhrén rör det sig inte om en medveten kopia, då han anser att det finns skillnader i armstöd, komfort och linje.
– Vi hade inte en chans under Svensk Forms nämndemöte i Stockholm. Där sitter kollegor och kunder till Swedese som tydligt har allierat sig emot oss redan från början. Även i tingsrätten gick de hårt åt min son och jag förstår ännu idag inte hur man kan dömas för något i Sverige som skett i Polen, säger han.

Folke Buhréns företag i Polen har fulla rättigheter att producera stolen och enligt polsk lag är det ingen kopia.
– De har stämt fel person enligt mig. Tingsrätten gick på Swedeses linje utan att ha bevis för att Dan Buhrén skulle finnas registrerad i mitt företag.

Buhrén Möbler meddelar att de kommer att gå vidare med sina egna möbler, men beklagar sig över att företaget kommit att förknippas med plagiat. Swedese å andra sidan passar på att kapitalisera på händelsen genom att köra en annonskampanj enbart med texten ”originalet” och en bild på Lamino.
– Det är en människa man snor pengar av när man kopierar. Swedese företräder denna människa. Tvistemål som dessa stjäl tid och energi och de enda som tjänar något på det är advokaterna, säger Peter Jiseborn.

Riktade insatser
TMF föreslår en mängd åtgärder för att komma åt problemet med möbelkopior. Bland annat listar de högre kompetens inom domstolsväsendet och efterfrågar specialinstanser inriktade på immaterialrätt, enhetliga EU-lagstiftningar, utbildningar i immaterialrätt för studenter samt större medvetenhet i alla led.
– Vi har bevisat att upphovsrättslagarna är tillräckliga och håller, men det borde kanske vara lättare att driva processen, anser Peter Jiseborn.

Vad man ska satsa tid och resurser på inom domstolsmyndigheten är dock en samhällsfråga. Knud Erik Hansen tycker problematiken bör uppmärksammas och styras från en högre nivå.
– Det borde vara staten som ser till att lagarna följs, men istället tvingas vi företagare att göra det. Vi har varken tid, pengar eller kapacitet till det.

Och ännu är fallen som går till rättegång få.
– Jag vet inte om fallen med immaterialrätt ligger på hög längre än andra, men det är inte speciellt ofta de kommer upp. Alla de här fildelningshistorierna har drivits i ganska många år av allmän åklagare, men jag kan inte minnas att det har varit något mål just vad gäller möbelkopiering som drivits av allmän åklagare, säger Astrid Johnsson, jurist specialinriktad på immaterialrätt på Brann AB.

Även om en lösning på problematiken med möbelkopior inte är nära så händer det saker på flera fronter. Svensk Form erbjuder sina medlemmar fri rådgivning i enklare immaterialrättsliga frågor per telefon via ett samarbete med Brann AB. Patent- och registreringsverket (PRV)och Vinnova kommer även på uppdrag av regeringen under 2012 och 2013 att arbeta strukturerat med att sprida kunskapen om immaterialrätten till rådgivare, små- och medelstora företag samt innovatörer. TMF har i dagarna bildat ett råd för frågor gällande offentlig upphandling och inför möbelmässan i februari 2012 införde de tillsammans med mässan det etiska rådet No Copy som ska bedöma utställarnas kollektioner för att undvika plagiat. Utställarna måste även skriva på att de inte saluför kopior. Men debatten behöver komma ut i mer publika sammanhang, vilket vi tar oss an i nästa och tillika sista delen av denna artikelserie.

Tillbaka


Stilo och Lamino