Arkitektur bättre än tusen ord
RUM #2 2015

En omöjlig beställning ledde till ett galet tävlingsbidrag som resulterade i en enastående ”osynlig” ikonisk byggnad. BIG:s Sjöfartsmuseum i Helsingör är Årets bästa arkitektur 2015.

BIG är arkitekterna med kontor i Köpenhamn och New York, som frontas av den entusiastiske Bjarke Ingels och som jobbar med att göra världen lite mer som våra drömmar. Just nu är deras största och mest ambitiösa projekt att ta fram, och delvis genomföra, en plan för att rädda nedre Manhattan från översvämning. På deras ritbord ligger även Legos huvudkontor i Billund i Danmark och en kraftstation i Köpenhamn som också är en rökringspuffande skidbacke. Så klart. Och i februari blev Sjöfartsmuseet i Helsingör utsett till Årets arkitektur och fick ta emot utmärkelsen Årets Rum som Tidskriften Rums förlag It Is Media delar ut i samband med designveckan.
Vi pratar med David Zahle som har arbetat på BIG sedan 2002 och som var ansvarig arkitekt för Sjöfartsmuseet i Helsingör. Museet är det första projektet som han ser genomfört, liksom det första projektet han tog sig an efter sin arkitektexamen 2003.
– Jag har jobbat med Sjöfartsmuseet i sju år, tänkt på det varje dag och levt med det, så det har blivit väldigt personligt för mig, berättar han.
Planerna för ett nytt museum lades i slutet av 2006, mot en bakgrund att slottet Kronborg skulle världsarvskyddas av Unesco, varför museet inte längre fick husera i dess lokaler. Från museets sida började man söka ny mark och till slut landade man i att en skeppsdocka från 1953, som stått oanvänd i 25 år, skulle innefatta det nya Sjöfartsmuseet. Och en tävling utlystes. David Zahle berättar om tävlingen och att det fanns tre stora paradoxer att komma runt.
– För det första ville man bygga ett ikoniskt museum, men det var samtidigt en källare som skulle byggas för ingenting fick sticka upp mer än en meter över marknivå och skymma sikten mot Kronborg. För det andra så önskade man 4 500 kvadratmeter utställningsyta, vilket skulle innebära att man inte kunde flytta med hela museets forskningsavdelning och administration, för kontor måsta ha tillgång till dagsljus. Bara den delen skulle bli 50 procent större än dockans area. Den sista paradoxen var teknisk: dockan var kall och låg under vatten, så den måste isoleras för att kunna vistas i, säger han.
Lösningen blev det som skulle definiera hela bygget och också leda till vinst för David Zahle och BIG. De ville inte isolera dockan invändigt, eftersom det skulle innebära att man dolde den ursprungliga betongfasaden, så de började undersöka möjligheterna till att isolera från utsidan. Tekniskt innebar det att gräva ut hela området, under jord, och bygga en helt ny vägg runt dockan. Väggen fästes med jordankare och hålet fylldes igen. När de började tala om att gräva ut för att isolera kom idén om att placera delar av museets program under marken, vilket skulle innebära att de kunde lämna dockan exponerad och synlig.
– Genom att gräva ut runt omkring kunde vi göra alla kvadratmeter vi behövde och få in ljus i alla rum. Så med ett enda grepp löste vi alla paradoxer, berättar David Zahle entusiastiskt.
Nu blev utmaningen i stället att BIG föreslog att placera museet där man inte ägde jorden. Men de höll tummarna och hoppades på en modig jury som skulle våga satsa på deras radikala plan. Och det gick vägen.
– Det absolut viktigaste för oss i den efterföljande projekteringen var att etablera den gamla dockan som hjärtat i museet, som en symbolisk artefakt som berättar mer än tio tusen små objekt, videoinslag eller texter någonsin kan göra, säger David Zahle.
Och visst lever dockan upp till sin roll som budbärare. Som besökare blir man instinktivt medveten om platsens historia och museets syfte. Man får också en fysisk upplevelse av storleken på de fraktskepp som seglar över hela globen och binder ihop världen ekonomiskt såväl som logistiskt.
Många skulle nog hävda att Sjöfartsmuseet ändå fick sin ikoniska byggnad, trots den inverterade arkitekturen som inte gör något intryck på stadsbilden. För det som gör museet unikt är hur BIG arbetat med tomrummet i dockan. Där sträcker ett tredimensionellt mönster av broar och trappor ut sig, vilka fungerar som transporter och genvägar mellan olika rum i museet, men de inrymmer även kafé och aula.
– Helhetsupplevelsen uppstår i kontrasten mellan det nya museet med moderna utställningsfaciliteter och den gamla dockan med sin ”riktiga” arkitektur, säger David Zahle.
När BIG skapar beboeliga drömmar tänker de inkluderande och långsiktigt. Dockan tillhör det offentliga rummet och är en del av staden precis som gator och torg. I praktiken är det ett skyddat utomhusrum för alla möjliga evenemang och kulturella händelser.
– Skeppsdockan speglar Sjöfartsmuseets innehåll på ett kongenialt sätt, samtidigt som det utgör ett ”osynligt” landmärke som stärker värdet av den kulturhistoriskt känsliga miljön kring Hamlets mytomspunna slott, säger Martin Rörby som var med i juryn för Årets Rum och röstade fram Sjöfartsmuseet som Årets bästa arkitektur.
Jurykollegan Bolle Tham tillägger:
– Sjöfartsmuseet är ett lysande exempel på hur långt man kan nå med tillräckligt mod både hos arkitekt och byggherre. Resultatet är en suggestivt lockande museimiljö, en hemlig värld gömd under mark med den storslagna dockan lämnad öppen som arkitektonisk symbol: ett tomrum ”as found” som både förklarar hela projektet och som på ett vackert sätt låter platsens historia formuleras som självklar arkitektur.

Frida Jeppsson Prime
Läs artikeln på Rums hemsida.
Tillbaka

60_sjofartsmuseetfjp.jpg